Jönköpings historia

Jönköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Utsikt över Jönköping 1873. Teckning av Olof Sörling i Ny Illustrerad Tidning. En marknad i Jönköping på Hovrättstorget under slutet av 1800-talet

Jönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid som en centralort för handel och en politisk knutpunkt riktad mot Danmark i söder, genom att Eriksgatan (kungsvägen) gick fram söder om Vättern. Jönköping blev därmed Eriksgatans sydligaste punkt. Dessutom sammanstrålade här Lagastigen och Nissastigen. Den 18 maj 1284 fick staden sina stadsprivilegier - som första stad i Sverige - avfattade på latin av Magnus Ladulås och dagtecknat på Alsnö i Mälaren. Men redan den 21 december 1278 utfärdade Magnus Ladulås "in castro Junakøpung" (från Jönköpings fäste), ett på latin skrivet brev rörande utbyte av kronogods. Efter 1300-talets mitt ersattes ofta formen Junakøpunger med Jonakøpunger. Omkring år 1400 ändras namnet till Jønakøpung, varefter namnet Jönköping befästs.

De äldsta beläggen för en stadsbildning går tillbaka till 1270- och 1280-talen. En gynnsam privilegiepolitik från kronan och ett allmänt ekonomiskt uppsving gav goda tillväxtbetingelser. Under 1400-talet hade Jönköping utvecklats till en medelstor stad med kanske 1 000 invånare. Handeln baserades då på export av animalieprodukter och oxdrifter till Bergslagen. Genom sitt strategiska läge drogs Jönköping in i maktkampen om den nordiska unionen och utsattes för upprepad förstörelse och br...

Läs mer på Wikipedia.se